Ullis och jag som surrat oss blå och föreställt oss Igors lammskalle-fest: en lyckligt, entusiastiskt, ivrigt tuggandes och ätandes hund - och det i timmar...

Inte blev det så inte. Middagsgästen var tveksam till att börja med, började sedan jobba med skallen men nä, någon större entusiasm visade han inte. Tråkhund!

Mammas gammellagotto fick ta över - och se där, SÅ skall det gå till!

Måste väl varna  

* GRAPHIC PICTURES *

Förstår inte riktigt hur människor kan äta sånt här bara...

Vi spenderar ett par dagar nere i Vårgårda, främst pga en liten Gabriel som skrek efter sin gamla matte: "Mamma, kom hit! Jag måste klippas!"

Nåja, inte för att han blir sådär överväldigande glad när trimväskan kommer fram, och ännu mindre glad blir han ju av blotta åsynen av Ryssen - men när han ser sin gamla matte blir han så lycklig, så lycklig så  Underbara lilla envisa hund!

Idag tog vi en härlig promenad över Tånga Hed - Igor och 10 år gamla lagotton Sophie i full frihet, med dvärgschnauzer tryggt i koppel - säkrast för alla, framförallt för en stackars försvarslös närmare 50-kilos riesenpojke....